19.4.2016

Delad glädje

(Flickr: włodi)

Den senaste tiden har de ekonomiska nyheterna toppat sändningarna och skapat de fetaste rubrikerna i medierna. Det har handlat om snäva budgetramar och ytterligare nedskärningar, men också om skyhöga vinster och skattesmitning.

Jag kan inte låta bli att fundera på hurdan situationen skulle ha varit ifall alla betalat skatt för sig som de borde. Hur mycket av nedskärningarna hade vi då kunnat undvika? Hur många som varje månad tänjer på de sista slantarna hade sluppit klumpen i magen? I hur många fler barns ögon hade man kunnat se glimtar av glädje?

Enligt uppskattningar OECD gjort kan det vara så mycket som 4–10 procent av skatteintäkterna som försvinner utomlands. Även om andelen troligtvis inte är så hög i Finland är det ändå stora summor det rör sig om. Under årens lopp handlar det om flera miljarder euro.

Sitter någon nu med dåligt samvete i sin pråliga stuga? Eller är de som gömt undan pengarna bara rädda för att bli synade i sömmarna och eventuellt vara tvungna att stå till svars för sitt handlande?

Jag funderar på en annan sorts ekonomi, en ekonomi där man delar med sig av det man har i stället för att gömma undan och panta på det för egen räkning. Jag tänker på delningsekonomi. Eller delandets ekonomi, kollaborativ konsumtion och samkonsumtion, som det också kallas. Kärt barn har många namn.

Vad det egentligen handlar om är att äga saker tillsammans, köpa begagnat, hyra, byta, låna, ge eller få något.

Delningsekonomi är inget nytt fenomen, det har förekommit sedan urminnes tider. Förr gick man till grannen för att låna det man behövde. Idag känner vi inte alltid grannen och det är därför inte lika lätt att ringa på då dammsugaren plötsligt gått sönder och gästerna snart står i farstun. Då är det enklare att ta till internet och låna dammsugaren via webbsajter som gör det möjligt att hitta någon i grannskapet som är villig att låna ut sina grejer.

Det finns många orsaker till varför delningsekonomin är på frammarsch. Ofta ligger ekonomiska skäl bakom. På grund av det strängare ekonomiska klimatet har man har inte lika mycket pengar att konsumera för som förut. Men det kan också vara miljöhänsyn och de sociala kontakterna som gör att många gärna fortsätter, även efter att den egna ekonomin blivit bättre.

Hur många av er har en borrmaskin liggande hemma? Hur ofta använder ni den? Enligt uppskattningar som gjorts används en borrmaskin i genomsnitt 15 minuter under hela sin livstid. Varför inte dela den med någon annan?

Camilla

(Texten ingick som kolumn i tidningen Nya Östis 7.4.2016)

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti