Sommaren som inte vill komma

(Flickr: Ano Lobb)

Förväntningarna på sommaren och semestern är ofta skyhöga. Det är nu vi ska hinna med allt vi skjutit upp eller inte hunnit ta itu med under resten av åren. Staketet ska målas, lekstugan ska byggas och badrummet ska äntligen piffas upp.

Många har sommarstugor eller segelbåtar som också kräver sitt. Under sommaren finns det två hem att sköta och det ska putsas och fejas på alla håll och kanter. Det är en aldrig sinande ström av vardagsuppgifter som också borde göras under de få veckor semestern varar.

Vinterns snöskottning är ingenting mot den tid skötseln av trädgården tar sommartid. Många av sysslorna är njutbara och avkopplande, men inte nödvändigtvis alla. Att klippa den höga, taggiga häcken är någonting åtminstone jag skulle vilja slippa.

I semesterplanerna finns också träffar med släkt och vänner vi annars inte ser under året. Det gäller att pricka in allt så att tiderna passar så bra som möjligt också för de långväga gästerna. Ibland blir tidtabellen onekligen tajt och vi flyger och flänger från ställe till ställe för att hinna med allt vi lovat under vintern.

Men visst är det roligt att träffa alla bekanta och att äntligen få många av de uppgifter som länge legat väntande gjorda. Och nog är ju blommorna fina i trädgården. Men semestern blir inte alltid så lugn och avstressande som den kanske borde vara.

Vill det sig riktigt illa känns slutligen böckerna man hela året längtat efter att få läsa mer som ett måste än ett nöje, och de prickas likt de andra måstena av från sommarens to do-lista. Förteckningen är lång och då allt äntligen är förkryssat har semestern redan hunnit ta slut för länge sedan.

Att koppla av och bara ta det lugnt är inte det lättaste när vi under elva månader av året är programmerade för högeffektivt arbete. Det samma gäller oberoende av om det handlar om jobb eller fritid. Allt ska gå fort, fort, fort och pauser finns det allt mer sällan tid för.

Stressforskare tipsar om att inte planera in för många aktiviteter under semestern och att i kalendern också reservera tillräckligt många ”tomma” dagar för återhämtning och vila. Vi måste inte heller vara anträffbara precis hela tiden, även om vi nu för tiden allt oftare verkar tro det. Telefonen kan stängas av, så länge vi meddelar våra närmaste om det för att undvika oro och oväntade spaningspådrag.

Att långsamt varva ner under veckan före semestern är också ett gott tips för dem som har möjlighet att göra det. Likaså att i förväg prata om vilka förväntningar man har på semestern.

Lite skämtsamt kunde vi under midsommarhelgen läsa på internet om de fyra årstiderna i Finland. De var vinter, eftervinter, vår och höst. Just nu i kyla, regn och rusk känns det som om sommaren inte längre är en av årstiderna. Ett enkelt sätt att lösa problemet med sommarstressen kanske?

Tills vidare har min sommar löpt lugnt i arbetets tecken. Få se hur det blir om tre veckor då semestern börjar ...

Camilla

(Texten ingick som kolumn i tidningen Östra Nyland 24.6.2014)

Ladataanko akkuja jo vähän ennen kesälomaa?

Kuva: Pixabay

Jos pitäisi sanoa kolme tärkeintä asiaa elämässä, niin mitä ne olisivat?

Usein kolmen kärkeen pääsevät perhe, terveys, mielekäs työ ja raha, ystävät, luonto, harrastukset, luottamus, rauha ja rakkaus. Asioita on monia. Somessa on viimeisten viikkojen aikana haastettu ihmisiä nimeävät kolme asiaa kolmen päivän ajan, jotka heille ovat tuoneet onnea ja iloa. Nämä asiat ovat pääsääntöisesti hyvin arkisia ja tavallisia juttuja.

On kesäkuun eka viikko ja ainakin minun kalenterini pursuaa vielä tapaamisia, yhteistyöpalavereja ja tapahtumia. Juuri nyt on se hetki, kun kaikki tulee hoitaa lomien alta pois. Nyt paiskitaan töitä kahta kovemmin, jotta pian alkavat lomat menisivät rauhassa ja ne voisi viettää rakkaidensa kanssa tehden mukavia juttuja.

Mitä ihmettä sitten syksyllä tapahtuu. Nyt kun rutistaa ihan täysillä ja painaa eteenpäin, niin onko loman jälkeen aloittaminen ihanaa ja rauhallista? Puhelimet eivät soi eikä sähköpostilaatikko ole täynnä.  Muutama ensimmäinen kuukausi menee superonnellisena, kun kaikki akut on ladattu lomalla ja sosiaaliset suhteet ovat hoidettu kuntoon, terveydestä on huolehdittu ja perheen kanssa ollut kunnolla aikaa. Tätä kaikkea onnea on tankattu lomalla koko vuoden edestä, eikö niin?

Entä voisiko jotain pieniä kivoja asioita tehdä vähän useammin, eikä vain kolmen päivän ajan tai lomalla. Mitä jos ihan joka ikinen päivä keskittyisi johonkin, joka tuo itselle hyvää mieltä. Jos ei tänä vuonna odottaisikaan siihen lomaan asti, tai lataisi siihen ihan mielettömiä odotuksia, vaan yrittäisi nauttia ihanista kesäpäivistä vielä töiden jälkeenkin. Ehkäpä nauttisi syödystä jäätelöstä hyvillä mielin, eikä miettisi sitä bikinikuntoa.

No tietenkin minäkin odotan lomaa, ihan niin kuin kaikki muutkin. Minä kuitenkin lupaan itselleni, että yritän nauttia myös niistä ihan tavallisista päivistä vähän enemmän. Kokeilen aina silloin tällöin keskittyä niihin asioihin, jotka minun arjessani ovat upeita. Ainakin perhe, terveys, ystävät harrastukset, työ ja mitä kaikkia niitä nyt olikaan.

Nyt toivottelen kaikille aurinkoista perjantaita ja painun kitkemään kasvimaata. Mitä sinä meinasit tehdä?

-Hanna

Den värdefulla erfarenheten

(Flickr: peter burge)

Sommaren är kort, sjunger Tomas Ledin i sin välkända sommarlåt, och för många ungdomar kan sommaren nog på måndag morgon kännas en aning kort. Det är då sommarjobbet börjar för många. För en del är det kanske det första sommarjobbet någonsin och för andra något de redan gjort flera somrar i rad. En del ser förväntansfullt fram emot jobbet, medan det för andra är någonting nödvändigt för att förtjäna lite extra fickpengar.

Men ett sommarjobb är så mycket mer än den eftertraktade lönen. I bästa fall kan sommarjobbet vara nyckeln till hela den framtida yrkeskarriären. Det är här på de första arbetsplatserna ungdomarna får känna efter om just den här sortens arbete passar dem. Sommarjobbet ger en möjlighet till en annan sorts mognad och det erbjuder också en gemenskap av ett annat slag än vad de är vana vid från förut. Och om det vill sig riktigt väl kan flera värdefulla kontakter för framtiden skapas.

Enligt undersökningar kommer en tredjedel av ungdomarna senare tillbaka till samma arbetsplats där de tidigare sommarjobbat. Då man ser till den höga ungdomsarbetslösheten och risken för utslagning är sommarjobbet en viktig investering såväl för den enskilda individen som för samhället i helhet.

I dagens läge är det inte alltid lätt att få sommarjobb, särskilt inte det första jobbet då arbetserfarenhet fortfarande saknas. Allt oftare diskuteras det därför att staten, kommunerna och företagen tillsammans borde ta ansvar för att så många som möjligt får en chans att få åtminstone det första sommarjobbet. Men för det behövs det en koordinerande kraft och någon som driver på.

För de ungdomar i åldern 13–17 som inte fått sommarjobb ordnar Lovisa stad en möjlighet att få den så värdefulla arbetserfarenheten via projektet ”Arbetserfarenhet för unga 2014”, som pågår under den andra veckan i juni. Under några timmar per dag är ungdomarna välkomna att bekanta sig med ett flertal olika arbetsplatser i Lovisa. De stämplar som samlas i arbetspasset ger en värdefull arbetserfarenhet, som senare kan vara av avgörande betydelse då det är aktuellt att söka sommarjobb nästa gång.

Det är glädjande att många företag ser det som sitt samhällsansvar att anställa en ungdom för några sommarveckor. Och som också villigt delar med sig av sin kunskap och ger det ansvar som är så viktigt att få känna även då man är ung. En bättre start på arbetskarriären går inte att få.

Som barn gallrade jag under flera års tid sockerbetor på hemgården för någon penni metern. Det var för det mesta roligt, men som ett riktigt sommarjobb kändes det nog inte att gå där på åkern, oftast med mamma eller pappa någonstans i närheten.

Det var därför jag i medlet av åttiotalet med stor förväntan såg fram emot mitt första riktiga sommarjobb som korrekturläsare på den tidning du just nu håller i dina händer. Under fyra timmars tid tre kvällar i veckan var det min uppgift att överlista tryckfelsnisse. Fast ibland var det nog han som överlistade mig.

Camilla

(Texten ingick som kolumn i tidningen Östra Nyland 31.5.2014)