1+1=3

(Flickr: Jason Taellious)

Tillsammans är vi starka. Tillsammans är vi mer är delarna.

Det är välkända uttryck, till och med så slitna att de av en del uppfattas som förhatliga klichéer. Andra använder dem gärna och ofta. Också jag slänger fraserna ur mig, ibland alltför lättvindigt i sammanhang där de nödvändigtvis inte ens hör hemma.

Men det är först nu jag börjat inse den verkliga vidden av begreppen.

Vi har kommit till ett brytningsskede, där välfärdssamhället inte längre klarar av att upprätthålla alla de viktiga funktioner som främjar vårt välmående. I stället betonas allt oftare organisationernas, föreningarna och andra sammanslutningars roll. Då pengarna inte längre räcker till är vi tvungna att hitta nya sätt att verka på och nya modeller att bygga upp samhället kring.

Jag är glad över att få vara med som en liten kugge i det här arbetet.

Hur vi uppfattar välfärd och välmående har förändrats under årens lopp. För något tiotal år sedan handlade det främst om möjligheten till utkomst, betydelsen av en god hälsa samt förmågan att fungera och klara sig i samhället. Numera omfattar välfärden även känslan av samhörighet och tillhörighet i olika grupper.

Javisst är det så. Att känna att man är en del av en större helhet är viktigare än vi tror.

Känslan av samhörighet och tillhörighet kan främjas på många olika sätt. Föreningsverksamhet och frivilligarbete är ett av dem. I Lovisa finns över femhundra registrerade föreningar. Alla är inte aktiva, men största delen av föreningarna har livlig verksamhet år efter år. Vi östnylänningar är aktiva föreningsmänniskor. Många av oss är till och med aktiva i flera föreningar.

Låt mig därför presentera vårt nya kompanjonskapshus.

Vid årsskiftet kan vi i Lovisa äntligen öppna det kompanjonskapshus som många väntat på och sett fram emot redan en längre tid. I kompanjonskapshuset kan föreningar och andra sammanslutningar träffas för att hålla möten eller presentera sin verksamhet. I kompanjonskapshuset träffar man andra likasinnade och också sådana som inte är det, men som ändå har mycket att ge. I kompanjonskapshuset både ger man och får man.

Föreningslivet är från unga år en del av också min identitet. Att få vara med om den här processen känns därför extra viktigt.

Det är mycket som ska göras. Tiden framöver kommer att bli tung, men mest av allt blir den givande. Det är nu vi kavlar upp ärmarna på allvar. Verksamheten i kompanjonskapshuset skapas av oss alla tillsammans – av staden, ortens föreningar och församlingar samt till en början även av projektet jag arbetar för. Tröskeln är låg och alla är välkomna med.

Tillsammans är vi mer än delarna. Tillsammans är vi starka. Ett plus ett kanske till och med är fyra. Åtminstone känns det så just nu.

Camilla

(Texten ingick som kolumn i tidningen Östra Nyland 22.11.2014)

Leikitääks yhdessä?

Kuva: Hanna

Suomessa on ainakin isänpäivä, äitienpäivä, suomalaisuuden päivä, ruotsalaisuuden päivä, yrittäjän päivä, perhepäivä, kaksosten päivä, kolmosten päivä, naisten päivä, rasismin vastainen päivä, vanhusten päivä, lapsettomien lauantai, kansainvälinen tupakaton päivä, lähimmäisen päivä, isovanhempien päivä, retkipäivä, ihmisoikeuksien päivä ja aika monta muutakin päivää.

Marraskuussa vietetään kansainvälistä Lapsen oikeuksien päivää 20.11. Tänä vuonna sitä vietetään kokonaisen viikon verran, jotta meillä ja ennen kaikkea maailmalla muistettaisiin lapsen oikeutta leikkiin. Suomessa se on varmaankin vielä selvää, että kaikki lapset ovat ensisijaisesti lapsia. Mutta miten on muualla maailmassa?

Emme me tietenkään voi maailman ongelmia ratkoa tai juurikaan vaikuttaa muiden lasten oikeuteen leikkiä. Mutta varmasti voimme seisahtua hetkeksi miettimään, miten omat tai lähipiirin lapset voisivat olla vielä hieman pidempään lapsia ja heidän oikeutensa leikkiin turvattaisiin vielä huomennakin. 

Entä mitä mieltä olette siitä, jos me aikuisetkin viettäisimme Lasten oikeuksien päivää leikkimielellä? Mitä jos mekin heittäytyisimme mielikuvituksen valtaan tai istuisimme lattialle? Entä jos mekin jättäisimme turhan pohtimisen vähemmälle ja ajattelisimme asioita lapsen kannalta?

Tämä ei ehkä ihan joka paikassa ole mahdollista, mutta itse ainakin lupaan heittäytyä hetkeksi leikkimään. Uskon, että se lapsenmielinen uteliaisuus, avoimuus ja suoraviivaisuus voivat viedä yllättävässäkin paikassa eteenpäin.

Myös Haminan Kumppanuustalo Hilma osallistuu Lapsen oikeuksien teemaviikkoon 20.11. - 21.11.2014 ja on avoinna kumpanakin päivänä 9-12. Tervetuloa leikkimään!

Hanna